Sök:

Sökresultat:

2790 Uppsatser om Negativ publicitet - Sida 1 av 186

När tiga är silver och tala är guld - hur organisationer behandlar negativ publicitet internt

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur organisationer som utsätts för Negativ publicitet bör kommunicera med medarbetarna, för att bibehålla deras förtroende för organisationen. Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie där vi samlat in vår empiri genom semistrukturerade intervjuer. Upprättandet av en dialog är det effektivaste kommunikationsmedlet för att kommunicera med medarbetare. För stora organisationer är det svårt att upprätta en genomgående dialog på alla nivåer, och även om den i viss mån förekommer i den dagliga kommunikationen, så uppstår svårigheter när Negativ publicitet ska kommuniceras på ett internt plan. Trots att begränsade resurser kan hindra optimal kommunikation vid Negativ publicitet, är det viktigt att ledningen inte tiger, utan kommenterar det inträffade.

Negativ publicitet - kundattityd och påverkan på ett flygbolags varumärke

Syftet med uppsatsen är att förstå kopplingen mellan Negativ publicitet och dess påverkan på kundens uppfattning av ett flygbolags varumärke på kort sikt. En fallstudie med både kvalitativa och kvantitativa inslag samt av en abduktiv karaktär har genomförts. Studien bygger på svar från 50 stycken SAS-resenärer, som intervjuades på Kastrup och Sturup. Det teoretiska perspektivet som används i uppsatsen bygger på teorier kring varumärke, kvalitet och förväntningar, budskap, attityd samt Negativ publicitet. Studiens resultat visar att Negativ publicitet påverkar kundens uppfattning av ett flygbolags varumärke på kort sikt.

Dunskandalen : En studie om negativ publicitet

I januari 2009 sände Kalla fakta ett program om hur gäss plockas på dun levande. Dunet används för att fylla bland annat täcken och kuddar som säljs i Sverige. En rad stora svenska och internationella företag blev omnämnda i dokumentären som ledde till att många företag i dunbranschen drog på sig Negativ publicitet.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Åhléns och Jysk har hanterat den negativa publiciteten och hur Kungsängen har lyckats att ta avstånd från den negativa publiciteten.En undersökningsmodell har byggts upp med hjälp av teorier inom bland annat krishantering som sedan används för att jämföra företagens olika arbetsprocesser i samband med gåsdunskandalen. Modellen är uppbyggd i tre faser: krisförberedelse, krishantering och analys/utveckling efter krisen.Metoden vi använde oss av är av kvalitativ art med telefonintervjuer och frågor via mail som insamlingsmetod.Många likheter kom fram under arbetets gång gällande företagens sätt att hantera en publicitetskris jämfört med undersökningsmodellen. Undersökningsmodellen kan således användas som riktlinjer för att hantera en publicitetskris.

Negativ publicitet och ökade opinionssiffror: En studie om medias bevakning av Sverigedemokraterna

The study aims to show how the publicity surrounding the Sweden Democrats have been during November in 2012 when polls for the party rose. The method that has been used is quantitative content analysis and a total of 215 articles from tabloids Expressen and Aftonbladet are encoded. The period of the encoded material has been in November 2012 and the variables have been designed to answer how much publicity Sweden Democrats have received during that period, any topic that the articles touched on, the actors that have been cited, if players have received criticism or praise, how the party looked like and if certain words were used in the articles.The theories of the study are based on agenda setting, priming, ?The spiral of silence? and democratic role of the media. They concern, among other things, how media sets the agenda for what people think is important and how after being exposed to something, subconsciously creates a feedback about the phenomenon.The results show that the Sweden Democrats have received much negative publicity at a time when their poll numbers increase, which goes against the established truth that says that positive publicity is beneficial to the parties while the negative publicity is adverse..

#FIRESTORMS -Hur företag kan minimera negativ publicitet på Twitter som orsakas av firestorms

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Ledarskap i slöjd och kulturhantverk15 hp Institutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2015:28.

Marknadsföring av herrmodevarumärken

Syftet med studien är att med en explorativ ansats belysa den svenska herrmodemarknaden samt herrmodeföretags användning av publicitet. En kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder i form av en fallstudie, personliga intervjuer, onlineintervjuer, enkäter samt telefonintervjuer utgör studiens metoder.Den teoretiska basen består av teorier om kommunikation, publicitet, opinionsledarskap och konsumentbeteende. Empirin genereras genom intervjuer med representanter från två modeföretag, en modedesigner, en PR-byrå samt en modeblogg. Det empiriska materialet består även av enkäter samt telefonintervjuer med manliga modekonsumenter. Resultatet utgörs av ett flertal hypoteser som kan studeras vidare i andra mer djupgående fallstudier med andra upplägg.

?Varumärkesstyrkas modererande effekt på negativ publicitet?

Publicity is argued to have relatively great impact on attitudes and behaviours of consumer. Especially great is the influence of negative information. At the same time it is likely for brands to be subject to negative publicity. Since companies are investing gigantic sums into buidling strong and positive associations around their brands it is of great economic interest to have a better understanding how negative publicity influence brand equity and what factors might moderate this effect. This thesis focuses on brand strength as a moderating factor of negative publicity.

?Varumärkesstyrkas modererande effekt på negativ publicitet?:

Publicity is argued to have relatively great impact on attitudes and behaviours of consumer. Especially great is the influence of negative information. At the same time it is likely for brands to be subject to negative publicity. Since companies are investing gigantic sums into buidling strong and positive associations around their brands it is of great economic interest to have a better understanding how negative publicity influence brand equity and what factors might moderate this effect. This thesis focuses on brand strength as a moderating factor of negative publicity.

Got Event VS. Stockholm Globe Arena En studie om Got Event AB i nationella mediesammanhang

Titel Got Event vs. Stockholm Globe Arena, en studie om Got Event i nationella mediesammanhang.Författare Markus Danielsson, Jakob PerssonKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp. Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborg universitet.Termin Höstterminen 2008Handledare Magnus FredrikssonExaminator Ingela WadbringSidantal 37 sidor exklusive bilagaSyfte Syftet med vår studie är att undersöka hur stor uppmärksamhet Got Event och Stockholm Globe Arena får i medier på det nationella planet, och i vilka sammanhang medierna väljer att fokusera på bolagen.Metod Kvantitativ innehållsanalys av nyhetsartiklar, samt en kvalitativ textanalys enligt Altheides etnografiska ECA- modell som använts för att ge en mer djupare beskrivning av en uppmärksammad händelse.Material 179 nyhetsartiklar om Got Event, samt 18 nyhetsartiklar om Stockholm Globe Arena ur tidningsdatabasen presstext.Huvudresultat Resultatet visar att Got Event har en hög publicitet i jämförelse med Stockholm Globe Arena både i nationell och regional press. Den publicitet som Got event får på ett nationellt plan kan dock ses som väldigt svagförhållandevis till den lokala pressen i Göteborg och samma gäller för Stockholm Globe Arena.Den händelse kring bolaget som har fått störst medial uppmärksamhet på det nationella planet är negativ för Got Event då publiciteten har behandlat läktarolyckan på deras fotbollsarena Valhalla IP..


Publicitet & Mediekonstruktioner : Hur Orrefors Kosta Boda har konstruerats i de lokala medierna och hur de har fått publicitet

Den här studien bygger dels på en narrativ analys av artiklar i Smålandsposten och deras gestaltning av Orrefors Kosta Boda, dels på en fallstudie över Orrefors Kosta Bodas externa och interna kommunikation där den externa kommunikationen hamnar i fokus. Problemformuleringen ställer följande frågor:Hur konstruerar de lokala medierna bilden av Orrefors Kosta Boda och vad är det som utmärker deras texter?? Kan en organisation få publicitet i de lokala medierna utan att använda sig av en medveten kommunikationsstrategi och hur går det att förstå detta?? Om Orrefors Kosta Boda använder sig av kommunikativa strategier för att synas i de lokala medierna, vilka är dessa?? I vilken uträckning har Orrefors Kosta Boda AB samma budskap till sina medarbetare som till medier?? Vilken relation och kommunikation har Orrefors Kosta Boda med de kommuner där de har sin verksamhet?Studien bygger på fem olika nyckelord: organisationskommunikation, ledarskap, strategisk kommunikation, integrerad kommunikation samt mediekonstruktioner ? narratologi.Resultatet visar att det går att få publicitet utan att använda sig av en medveten kommunikationsstrategi gentemot medier. Det finns flera andra faktorer som spelar in förutom en riktad marknadsföring. I det här fallet har Orrefors Kosta Boda blivit uppköpt av New Wave Group som har skapat stort intresse i både medier och affärsvärlden.

Leder kritisk publicitet till kritisk publicitet?

Academic research indicates that critical publicity can have a detrimental effect on brand attitudes. The negative effects have been showed to be buffered by cognitive bias elicited by strong favourable attitudes, commitment, brand certainty and brand identification. It has been proposed that the influence of such bias in a news reporting context should be studied, something that also is interesting from a brand perspective. The study therefore investigated whether a well-publicised scandal in one period can lead to increased critical publicity in the coming periods. A case study of Swedish grocery chain ICA was conducted.

Handelsföretags kommunikation genom Facebook och blogg : Är all publicitet bra publicitet?

Syftet med denna studie var att undersöka socialarbetares förståelse av ensamkommande barns integration i det svenska samhället och de tillvägagångssätt olika aktörer, däribland socialarbetare, har när de arbetar med detta. Metoden som vi valde att använda var kvalitativ intervju och för att analysera resultaten använde vi oss av systemteori och empowerment. Resultaten visar att språk, skola och en meningsfull fritid var viktiga delar för barnens integration i samhället. Socialarbetarna i vår studie uppgav att de inte arbetar praktiskt med barnens integration, att det är boendepersonalen/familjehemmet och de gode männen som ansvarar för detta. Viktiga slutsatser i studien var att intresset för de ensamkommande barnen var svagt från samhällets sida och att socialarbetarna ansåg att de dokument som används inte alltid var anpassade för de ensamkommande barnen.

Förslag till utformning av stadsdelen Nya Haganäs & IKEA:s planerade Life@Home-mässa i Älmhult

Hur bör en Life@Home-mässa i Nya Haganäs utformas för att attrahera, skapa publicitet och få folk att bosätta sig på orten? Svaret på den frågan undersöks i denna rapport. Bostadsbrist leder till ett behov att expandera och en mässa kan ge orten mer publicitet och intresse som genererar underlag för nybyggnationer och immigration.Metoden utgörs av litteraturstudier kring stadsplanering, intervjuer med ämneskvalificerade personer, studiebesök och undersökningar av relevanta bomässor. En deltagaraktiv stadsplaneringsmetod används och ligger till grund för en 3D-modell som har tagits fram. Detta utförs med hjälp av dator och resultatet presenteras i form av renderingar.Diskussionen kretsar kring hur kvalitéer varierar vid olika utformningar av planen, planens utseende och hur väl den uppfyller målen.

Kända ansikten utåt: en empirisk studie om företags användande av celebriteter som talesmän

Användandet av celebriteter som talesmän har utvecklats till en allmän marknadsföringsstrategi på många håll i världen och företag spenderar alltmer pengar på att knyta sina produkter och varumärken till kända personer. Syftet med denna uppsats är att belysa företags användande av celebriteter som talesmän i marknadsföringen av sina produkter. Vi valde att studera Nike Sverige AB och Svenska Spel AB och intervjuer genomfördes med marknadscheferna på respektive företag. Undersökningen visar att företag använder celebriteter som talesmän för att de skapar uppmärksamhet och ger trovärdighet åt produkten. Vidare väljer företag celebriteter som är pålitliga och har attraktiva egenskaper, likväl som en tydlig koppling till produkten och målgruppen.

1 Nästa sida ->